Madelyn’s perspektiv

Jag joggade snabbt upp till mitt rum, i mitt hus eftersom Justin skjutsat hem mig för att jag skulle kunna byta kläder till något mer “chill” som han kallade det.
Jag steg in i min  WIC och drog på mig ett par blå, vit, rosa legins som satt tight runt mina vader och knän. Till det valde jag  en stor grön tröja som var väldigt mysig, men stack lite om jag fick säga det själv.  Sedan plockade jag också fram mina rosa glittrande Uggs, som jag sedan också drog på mig.
Jag lät min blick svepa över spegeln där min outfit avspeglade sig, jag log nöjt och satte upp mitt hår i en enkel bulle. Jag var känd för min lite annorlunda och vågade stil, jag struntade i vad folk tyckte om mig vilket var en bra egenskap i Justin’s sällskap.
När jag var nöjd med mig själv trippade jag ner för trappan och gick in i köket där jag snabbt svepte ett glas vatten. Sedan joggade jag ut till Justin som satt i bilen.

“Vad tycks?” frågade jag när jag slog mig ner på passagerarsätet i Justin’s bil.
“Lika udda och söt som vanligt” svarade han och blinkade med ena ögat.

“Nämen tjenare Madde och Jusse!” tjöt Chaz och Ryan i mun på varandra när de öppnade dörren efter att vi knackat. Jag och Justin flinade för oss själva och slängde snabbt av oss jackorna på golvet i Ryan’s hem.
Jag hade varit lite tveksam på att följa med Justin hit, men när jag väl var här hos lustekurrarna kunde jag inte ångra det en sekund. När man umgicks med de här 3 killarna kunde man ju inte annat än ha roligt.  
Efter att ha sparkat av mig mina vita converse - vilket faktiskt var svårare än man trodde eftersom jag aldrig orkade böja mig ner för att knyta upp dem - så följde jag efter killarna in i vardagsrummet. Direkt när jag kom in i rummet fick jag en känsla av hemtrevnad som alltid uppenbarade sig när jag kom in i Ryans hus.
Rummet var dyrt inrett, en stor platt-tv stod placerad mot den ena väggen och mitt emot den stod en fruktansvärt inbjudande svart soffa. Jag kunde inte hindra mig själv från att rusa rakt fram till soffan och sedan med ett plums landa rätt i den. Killarna gav ifrån sig ett skratt och ett belåtet leende spred sig på min läppar.
“Åh, jag älskar din soffa!” sa jag så överdrivet jag kunde och slöt ögonen.

“Alltid samma visa” skrattade Ryan och gick fram till TV:n för att sätta på den och dess PS 3.

“Justin, kan vi köpa denna soffan” mumlade jag, och om det ens var möjligt brädde ut mig mer på soffan. Justin och killarna gav ifrån sig ännu ett skratt.
“Vad som helst för min fina dam, vad ska du ha för den Ryan?” sa Justin och gjorde en högtidlig gäst med händerna. Jag började fullkomligt gapskratta och vände blicken mot Ryan som stod och funderade.

“Egentligen är den inte till salu, men det är ju faktiskt Justin Bieber vi snackar om här” Ryan gjorde en konstgjord gäst och kliade sig i sitt skägg som inte fanns “Vad sägs om 150 000?” Jag gav Justin hundvalps blicken och såg lidande på honom. Chaz låg nu på golvet och vred sig  av skratt. låg på golvet och skrattade.

“Nej, babe. Det är på tok för mycket för Ryans gamla soffa, även om vi faktiskt snackar om mig” Jag låtsadess vara sur och satte mig upp i soffan och drog upp benen till min haka. Men det höll inte länge eftersom jag sekunden senare bröt ut i gapskratt.

______________________________________________________________________________________________________
Vet, lite kort men det kommer en del 2 imorgon. Där lovar jag er att det kommer hända grejer ;) 
Säg vad ni tycker! Minst 1 Kommentar för nästa!

http://1dnovellss.bloggplatsen.se/

Ännu en novellblogg om One Direction, med en superduktig författare som nu är uppe i kapitel 16. Har själv inte läst hela novellen än men kommer absolut att göra det.

Kommentara gärna om någon annan är intresserad av ett länkbyte :)

Har gjort ett länkbyte med den här tjejen, och novellen handlar om:

Sara Jonsson är tillsammans med Liam Payne 

Hon har en bästa vän som heter Emilia som är fotograf

Alltså en blogg om One Direction

Madelyn’s perspektiv

Mina enkla converse klapprade lätt mot gatan medan jag nynnade på baby. Jag höll ett paraply över huvudet, det regnade rätt rejält och jag undrade när ovädret egentligen skulle ta slut. Det kändes som att de pågått i veckor, ibland undrade jag vart allt det nedregnade vattnet tog vägen. Tänk om det blev översvämning eller något!
Vi gick med raska steg genom parken, men trots vårat höga tempo skakade jag  och mina läppar var säkert blåa. Jag ångrade att jag inte tagit min regnjacka istället för min tunna tygjacka som endast drog åt sig fukten. Det enda som höll värmen uppe i min kropp var Justins hand som kramade min. Vi såg säkert ut som ett nyföräslkat par, men jag skulle kunna hålla hanns hand hela livet, och det utan protester.
Plötsligt vände han sig om mot mig och log med sina hasselnötsbruna ögon mot mig och fångade min blick med sin lekfulla och omsorgsfulla blick.
“Fryser du babe?” frågade han precis som igårkväll och la armen över mig. Ett svagt pirr spred sig i magen när han kallade mig babe. Jag hade bara lust att slita av honom kläderna och göra något riktigt barnförbjudet.
Jag gav honom en lite puss på kinden, längre än så kunde jag verkligen inte gå här mitt i stan…
Han flinade lågt och kysste min hjässa, nästan så att han visste vad jag tänkte på. Ibland kunde jag inbilla mig själv att folk kunde läsa mina tankar och stod och tänkte på vad jag inte fick tänka på, så barnslig var jag ibland.

“Kommer du eller?” frågade Justin och öppnade dörren. Jag nickade och gick in igenom dörren som han höll upp. Ett par blåa säckiga byxor hade han på sig och någon vit t-shirt med något tryck på. Allt klädde honom, han var ändå lika vacker. Jag skulle kunna tjata om hur vacker han var i timmar, även om han inte var perfekt i andras ögon så var han det i mina.

Nästan direkt när jag hade fått av mig jackan och skorna tryckte han upp mig mot väggen och lindade in fingrarna i mitt hår. Han såg djupt in i mina ögon och man kunde skymta en glöd av längtan där inne. Han flåsade tungt mot mitt hår eftersom han var en aning, eller ganska mycket längre än mig. Hanns andetag mot min hud fick mig att rysa, men jag ville spela svårfångad och drog istället till med en kaxig kommentar:
“Någon är lite desperat” flinade jag och knäppte mina händer bakom hanns nacke. Han log smekte bort en slinga från mitt hår från mitt ansikte.
“Mmm, men du har ju varit borta hela dagen medan jag suttit instängd i en studio” mumlade han mot mina läppar, med en aning gnällig ton på rösten. Jag gav ifrån mig ett lågt skratt och smekte hanns kind.
“Har lilla Justin saknat mig?” sa jag så mjukt jag kunde och försökte hålla mig för skratt.
“Mmm, det kanske han har” sa han samtidigt som han smekte sin näsa mot min. När han var rätt över mina läppar pressade han samman dem, och både jag och han försökte visa all vår kärlek och passion till varann i våra kyssar. Verkligen visa hur mycket vi ville ha varrann, och kyssarna blev allt mer och mer desperata. Hanns tunga slickade på min underläpp och jag gav honom tillåtelse till min mun. Våra tungor dansade som vanligt lika intensivt, vi var vana vid att ta vara på den lilla tiden vi hade tillsammans innan Justin skulle iväg på något jobb.
Han hade hämtat mig från skolan, som jag fortfarande gick i. Dock sista året men jag kände mig ändå så ung i jämfört med han.

“Kom” sa jag och gick mot köket när vi avslutat våran lilla intima stund. Sedan plockade jag fram ett mjölkpaket och lite flingor, medan Justin satte på TV:n. Han la sig ner i soffan och tog såklart upp hela soffan. Jag suckade och satte mig uppe på hanns ben med skålen i knät.
“Aj, flytta på dig!” stönade Justin medan jag flinade. Jag log lite för mig själv och kröp istället upp i hanns knä. Han slöt armarna runt min kropp och nickade belåtet.
“Det var bättre” sa han och kysste min hals. Jag lutade huvudet lite bakåt och stönade svagt. Han flinade lågt och flyttade upp mig lite.
“Ska vi titta på en film?” frågade jag när jag ätit upp min skål med flingor och mjölk.
“Nope, ska hem till Chaz och Ryan” svarade han medan han pillade med mitt hår.
“Okej?” Jag var lite osäker på vad jag skulle säga eftersom det kändes som att han valde bort mig, men samtidigt så måste han också få lite egen tid. Kanske höll jag på att bli desperat? Tanken slog mig som en blixt och jag kände mig redan dum som tänkt sådan tankar om min finaste Justin.
“Du kan få hänga med om du vill?”
“Ok, om du vill det” sa jag försiktigt. Ett leende kröktes på hanns läppar.
“Klart du ska med, jag går ingenstans utan dig” skrattade han och flätade ihop våra fingrar. Jag log mot honom till svars och kramade lätt till i hanns hand.

“Jag älskar dig” viskade jag i hanns öra. Det kändes som att de orden inte räckte till, jag älskade honom så mycket mer.

 _____________________________________________________________________________________________________
Vad tycks? Lite allmänt om vad de gör på dagarna än så länge, men snart kommer det att hända grejer! Ni måste ha tålamod bara ;)
Har fått min första kommentar och kan bara säga att det känns helt awesom! Fortsätt kommentera, det är det som driver mig till att skriva! 

Snälla säg vad ni tycker om novellen såhär långt!

...denna sidan

Har skrivit klart kapitel 3, skriver just nu på kapitel 4 så om ni är riktigt snälla och ger mig minst 2 kommentarer på förra kapitelet och säger vad ni tycker, så får ni nästa idag. Annars får ni vänta till imorgon ;)

Justin är en underbar människa, ni som inte har förstått det än checka denna och denna hemsidan!

Previous:
“Justin kan du inte sätta dig lite närmare mig så att vi kan diskutera din nästa låt?” frågade Alfredo, jag visste mycket väl att det här var ett av hanns försök på att få isär oss. 
“Vi kan väl lika väl prata på den här avståndet, och nej jag tänker absolut inte flytta på Madelyn när vi sitter i den här sköna possitionen” fräste han och gav mig ännu en kyss på min hjässa. Det var nog mening att låta lite elakt men man kunde ändå hör hanns flin i rösten. Jag log och la armarna om honom. Alfredo himlade med ögonen och gav ifrån sig en hopplös gäst med händerna. Sedan hörde man något muttrande om att han aldrig fick vara med, och jag och Justin skrattade högt.

Madelyn’s perspektiv

I bilen påväg hem till Justin var det tyst, men ingen av oss hade något emot tystnaden mellan oss, det blev inte en sådär pinsam tystnad eller så och vi liksom förstod varann ändå. Jag tror att man bygger upp en sådan relation när man träffas så ofta som vi.
Inte för än vi nästan var framme hos Justin började jag prata.
“Hur går det med skrivandet då?” Min hand låg på hanns knä och min blick var fäst i hanns ansikte.
“Just nu skriver jag inte några låtar, jag övar mest dansteg med dansarna och förbereder inför konserten på  galan i helgen” svarade han enkelt och gav mig en orolig blick, jag undrade vad som skulle komma här näst. Han brukade inte vara oroad över konserter, han var liksom för van vid att uppträda.
“Du följer med va?” frågade han osäkert och när jag förstod innerbörden av det han sa log jag. Alltid var Justin så osäker när det gällde sånthär.
“Klart jag gör” svarade jag och gav honom en kyss på kinden. Ett leende spred sig på hanns läppar och jag gav honom ännu en kyss på kinden, bara för att ännu en gång bevisa hur mycket jag ville följa med honom. Men om jag ska vara ärlig så var jag kanske lite nerväs över att gå på gala, det var så mycket kändisar och berömda människor att jag ibland hade svårt att inte bli starstucked.

“Du vet att jag tycker om när du kysser mig, men du kan inte fortsätta göra det i bilen när jag kör.” avbröt Justin mig i mina tankar. “Det kan hända något och jag skulle inte förlåta mig själv om jag körde av vägen för att jag blev distraherad av dig” Jag skrattade lågt och log sexigt.
“Det är väldigt svårt att låta bli” sa jag och drog ut på väldigt “men det värmer att du tycker om mina kyssar så mycket beib, men håll dina fingrar i styr nu så att du inte släpper ratten och kör av vägen” flinade jag och mötte hanns blick. De hasselnötsbruna ögonen utstrålade en värme som fick mig att vilja kasta mig på honom och börja tokhångla med honom precis som jag gjort innan, samtidigt som han log lekfullt och på ett sätt som bara Justin kunde. Jag blev ännu en gång påmind av hur mycket jag faktiskt älskade den här pojken, hur hanns beröring kunde få mig ur spel och hur hanns röst kunde få mig att darra. Det var honom jag vill tillbringa resten av mitt liv med.

Jag låg ihopslingrad med min pojkvän och hade en popcornskål i händerna. Justin hade för länge sedan somnat, vilket var vanligt, men inte så konstigt med tanke på att han jobbade dag och natt. Han hade säkert jobbat ännu mer om han inte hade haft mig,  men han älskade verkligen sitt arbete och la ner hela sin skäl i det och älskade att göra andra människor lyckliga. Han förtjänade att få vila efter sitt hårda arbete han la ner på att göra andra människor lyckliga. Det fanns många heaters, men de förstod inte hur mycket tid han la ner för sina belibers. Visst Justin kunde göra mycket fel, men ibland fick man spåra ur om man jobbade så hårt som han. De dåliga sakerna han hade gjort i livet kunde inte ens mäta sig med alla  de bra sakerna, han var välskapt. Han ville gör andra människor lyckliga och ville alla människor väl. För mig var han en riktig ängel.

När filmen var slut puttade jag försiktigt in honom längre in i soffan så att jag också skulle få plats jämte honom. Han stönade svagt men vaknade inte. Jag log och la mig ner jämte honom. Sedan somnade jag, efter jag gett honom en försiktig puss på kinden för att inte väcka honom.

Mitt i natten vaknade jag upp i ett mörkt rum, en TV glänste i gatuljuset och jag skakade. Jag kände något tungt bakom min rygg. Då vände jag mig om och kände direkt igen de ljusbruna håret och de raka käklinjerna. Jag la mig med huvudet mot honom och pressade mig hårt mot honom för att få tillbaka den värmen jag mist. Det resulterade i att han vakande.
“Babe, fryser du?” frågade han med sin raspiga morgonröst, fast att det inte var morgon.

“Oh, förlåt att jag väckte dig” svarade jag. Han drog av sig sin stickade tröja som han bar och la den över oss. Jag tryckte in ansiktet i hanns hallsgrop och la upp ena benet uppe på hanns. Han la armen om min kropp och jag kände mig trygg i hanns famn.

“Jag älskar dig babe” viskade han tyst innan han somnade. Jag tryckte sakta mina läppar mot hanns och log. Efter en stund somnade även jag, med ett lyckligt leende på läpparna.

 _____________________________________________________________________________________________________

 Need your comments! Kapitel 1 under⬇

Jag har aldrig skrivit en novell förut och lagt upp den, men jag hoppas att ni ska gilla den ändå. Den betyder jättemycket för mig och har inspirerats av den här låten, så det är nog bra om ni lyssnar på denna om ni inte redan har gjort det:

Jag har lagt ner så många timmar på den, hoppas ni verkligen förstår hur mycket en kommentar från er betyder för mig.  

 Handling:

Madelyn Smith lever tusentals människors drömmar, hon är popstjärnan Justin Bieber’s flickvän. Deras förhållande är på topp och de är fortfarande alldeles nyförälskade i varandra trots att de gått 2 år sedan deras första möte. De kan inte tänka sig ett liv utan varandra, men en dag händer det som egentligen bara händer på film - deras perfekta liv vänds upp och ner, Madelyn tvingas göra slut med Justin eftersom hon döljer en så stor hemlighet inom sig att hon inte klarar av att vara i hanns närvaro.
Justin vet ingenting alls och är helt förkrossad, han börjar undra om det är fel på honom och om det var hanns fel att hon gjorde slut.
En kärlek så stark att de inte kan leva utan varandra uppenbarar sig och hemligheter så mörka att de inte kan leva med varandra skapas.

 _____________________________________________________________________________________________________

Madelyn’s perspektiv
Jag reste mig hastigt upp från stolen när jag läste sms:et som stod på min mobil.

Från Justin:
Kommer du till studion snart!? Saknar digXoxo Justin

Mitt hjärta tog ett skutt, det kändes som att jag var ett nyfött lamm som nyss upptäckt att jag kunde springa.
Sekunden senare dansade mina fingrar över mobilens tangentbord.

Till Justin:
Kommer snart babe, joggar redan ;)
Saknar dig med my love <3
Xoxo Mady

***

Bara känslan av att jag bar min Iphone i handen, där den för några sekunder tagits emot ett sms från någon som betydde så mycket för mig fick mig att le. Det var en mäktig känsla att kunna gå omkring och alltid veta att det fanns någon som älskade en, längtade efter en och ville ha dig. Vi hade varit tillsammans i två år nu. Hela världen visste att han var min och jag var hanns. 

Jag knackade på ytterdörren till studion. Efter bara några sekunder kom det någon för att öppna dörren som var låst med en kod. Ett leende spreds sig på mina läppar när jag mötte hanns blick. Så fort jag kom innanför dörren drog han in mig i en kram och gav mig samtidigt en puss i pannan.
“Jag har saknat dig bebe” skrattade han lågt och hanns röst fick mig att rysa. Jag besvarade honom med en lång kyss, som övergick i omättbart hångel. Min tunga dansade i takt med hanns och mina läppar var riktigt hungriga. jag ville visa honom hur mycket jag verkligen älskade honom och försökte lägga lite extra passion i kyssen. Han tryckte upp mig mot väggen, försiktigt. Mina händer trevade över hanns kropp, likaså hanns. Jag förundrades över hur två människor kunde bli så hungriga av varandra, jag ville bara ha mer och mer.

Två kvävda skratt hördes bakom mig, jag stelnade till vilket fick Justin att också  vakna till liv. Vi tog motvilligt ett steg ifrån varandra och jag torkade mig generat om munnen med min jackärm.
“ Och där var turtorduvorna igång igen!” skrattade Alfredo och slog ihop händerna i en smäll. En rodnad spred sig upp för min halls och inom några hundradelars sekunder var mitt ansikte knallrött. Justin la armen om min axlar, jag vände upp blicken mot honom och mött hanns hasselnöts bruna ögon som tindrade mjukt.
“Du är bara avensjuk för att du inte har någon” skrattade han och räckte ut tungan. Jag skrattade lite försiktigt och gav Justin en puss på kinden. Justin log mot mig och mötte istället min läppar i en någon längre “puss”.

“Ska vi gå då?” hostade Scooter och himlade med ögonen. Motvilligt avbröt vi våran “puss”.

Jag hade förtsått ganska fort att han var väldigt stolt över Justin och accepterade att han hade en tjej.Vi steg in i studion, där satt ett flertal människor som jag fortfarand inte efter 2 år lärt mig vad de hette. Namn var var väl inte direkt min starka sida.
Jag hälsade med ett glatt “hej” på dem innan jag slog mig ner i Justin’s knä i soffan, där han redan hunnit sätta sig. Justin började direkt pilla med mitt hår och jag la huvudet på hanns muskulösa bröst. Han hade fått mycket mer muskler sedan jag träffade honom när han var 17 och jag 16.

“Justin kan du inte sätta dig lite närmare mig så att vi kan diskutera din nästa låt?” frågade Alfredo, jag visste mycket väl att det här var ett av hanns försök på att få isär oss.
“Vi kan väl lika väl prata på den här avståndet, och nej jag tänker absolut inte flytta på Madelyn när vi sitter i den här sköna possitionen” fräste han och gav mig ännu en kyss på min hjässa. Det var nog mening att låta lite elakt men man kunde ändå hör hanns flin i rösten. Jag log och la armarna om honom. Alfredo himlade med ögonen och gav ifrån sig en hopplös gäst med händerna. Sedan hörde man något muttrande om att han aldrig fick vara med, och jag och Justin skrattade högt.

_______________________________________________________________________________________ Första kapitelet! Säg vad ni tycker, ös in med kommentarer! Har så många planer för den här novellen ;)